The Show Must Go On och Titanic-katastrofen 100 år
Showen är över för denna gång och det känns tomt... även om mina fötter fullständigt skriker av glädje!
Detta betyder ju också att den här säsongen också är slut och det känns nästan ännu värre. Hade velat att den skulle hålla på för alltid! Senare i veckan gör jag en hel sammanfattning om säsongen.
Men nu tillbaka till isshowen! Precis som vanligt så var ett en sjuuuuuuk adrenalinkick att åka inför så mycket folk och med alla ljuseffekter. Tyvärr hade produktionen en del problem med ljudet den här gången men alla åkare åkte helt fantastiskt och gjorde alltid sitt bästa. Jag tycker verkligen att vi har bevisat hur proffsiga vi alla är när något går fel och man måste göra det allra bästa av situationen. Ett speciellt uttryck har fått en helt annan innebörd för mig efter den här helgen... The show must go on... Efter ett smått katastrofalt genrep från min sida, speciellt på solot, så är jag personligen väldigt nöjd med min prestation under showerna. Det kändes helt surrealistiskt att efter genrepet kl 22:10 på kvällen vara själv kvar på isen i isshowsljuset och mata hopp på hopp för att jag skulle vara så bra förberedd till dagen efter som jag bara kunde. Jag var så trött att jag började gråta men jag tänkte inte ge mig! Och det gav resultat! Är jättenöjd med alla mina solon förutom att jag satte mig en gång under sista fredagsföreställningen men jag kom över det dagen efter. Sen blev det ju ett ganska så dramatiskt solo under sista lördagsföreställningen då musiken la av och jag fick åka sista biten utan musik. Men publiken och alla backstage började klappa högre och högre. Det var en väldigt mäktig känsla! Samma sak hände för Mickis under 12-föreställningen samma dag men det mest professionella man kan göra är att bara fortsätta att åka. Det vet vi alla som gjorde den här isshowen... The show must go on... Fick efter sista showen en väldigt fin komplimang av självaste Dermot Clemenger (vars dotter Molly åker konståkning i hjärta-gruppen som jag ibland tränar) att jag hade agerat väldigt professionellt med att bara fortsätta åka när musiken la av! Kände mig faktiskt väldigt stolt efter det! ;)
Jag vill ändå lyfta fram att KISS-tjejerna var trotts allt det nummer som jag tror flest åskådare kommer ihåg! Fantastiskt vad dessa tjejer, Lollo, Lydia, Eileen och Helena gjorde under alla föreställningar. Ni fick verkligen igång publiken tjejer!!!
Som tränare kan jag också säga att alla mina tjejor gjorde mycket, mycket bra prestationer under isshowen. Jag hoppas ni inser hur mycket ni har gått framåt under den här säsongen, inte bara som konståkare utan också som personer. Jag tränar idag tjejer som tror på sig själva och vet att de kan nå hur långt som helst om man bara jobbar hårt! Nu går vi in på nästa säsong och blir ännu bättre! :D <3
Och sen igår kväll blev det efterfest med hockeykillarna! Tack för en underbar kväll och tack för en helt underbar isshow, alla tjejer och killar!!! Ni har varit helt fantastiska!!!
Kan väl tillslut bara sammanfatta allt detta med fem små ord: The show must go on...
Innan jag avslutar det här inlägget vill jag uppmärksamma att det i natt var precis 100 år sen den legendariska RMS Titanic sjönk mot Atlantens botten efter att ha kolliderat med ett isberg. Mer än 1500 män, kvinnor och barn miste sina liv den natten och jag vill så här på 100-årsdagen utlysa en tyst minut för alla dessa personer som föll offer för människans övermod!
Tack för nu, hej!
Laddar upp innan genrepet! :)
Miss brittisk Buckingham Palace-vakt: Julia "Larsha" Larsson!
We will ROCK you!!!
Jag och Filippa <3 (fbskating.blogg.se)
Jag och Ebba :D
Inte visste jag att Paul Stanley och Gene Simmons egentligen är konståkare!? :P
Foto av Susanne Flink
Foto av Susanne Flink
Carro on the highway to hell!!! Foto från NA
Stort GRATTIS till den äntligen satta dubbel axeln!!! :D <3
Svenska Alma Pålsson reste i tredje klass på Titanic omkom tillsammans med sina fyra barn denna ödestigra natt för precis 100 år sen. En tyst minut för henne och resten av Titanics 1500 offer...
Haha utan godiset hade jag definitivt inte klarat av genrepet! Godis är waay to underskattat! ;)
När man är riktigt desperat efter energi, då räddar godis dagen! ;)