Recension av "The Hunger Games"
The Hunger Games (2012)
För ni som inte vet vad denna film handlar om så kommer här en snabb sammanfattning:
I en alternativ framtid i den skapade diktaturen Panem arrangeras varje år The Hunger Games (Hungerspelen), en direktsänd tävling som anordnas som straff för de 12 fattiga distrikt som omger huvudstaden Capitol för deras uppror mot huvudstaden många år tidigare. En pojke och en flicka mellan 12 och 18 år från varje distrikt lottas att delta i spelen där de i en specialbyggd arena sedan ska slåss tills bara en enda av dessa 24 återstår. 16-åriga Katniss Everdeen, en skicklig bågskytt och härdad tjej från distrikt 12 anmäler sig frivilligt som kämpe i hennes 12-åriga lillasysters ställe efter att hon lottats fram. Tillsammans med Peeta Mellark som lottats fram som den manlige deltagaren från distrikt 12, reser hon till Capitol där kämparna förbereds inför det slutliga destinationen: The Hunger Games! 23 kämpar kommer att dö - bara en kan överleva...
Sedan jag först såg trailern för några månader sedan så har jag varit riktigt sugen på att se denna film. Har hört en hel del bra kritik om den och "The Hunger Games"-böckerna börjar mer och mer bli ett fenomen i klass med Twilight. Så visst hade jag ganska så höga krav på filmen när jag satte mig ner i biomörkret. Och jag blev absolut inte besviken!
Först och främst så ÄR "The Hunger Games" en ångestladdad upplevelse. Jag kan jämföra känslan med "Titanic" (1997). Precis som i "Titanic" så är "The Hunger Games" tydligt uppdelad i två hälfter. Första hälften av filmen är en uppbyggnad (om dock väldigt välskriven och viktig) för den andra hälften då allt brakar loss. Ingenting speciellt otäckt händer men ändå så sitter man där med den där ångestkänslan i magen att det kommer närmare hela tiden och att snart är det dags, det är då det smäller. Sen kommer den tydliga vändpunkten då den andra hälften börjar. I "Titanic" är det ögonblicket då skeppet krockar med isberget. I "The Hunger Games" är det ögonblicket då spelen börjar.
Och med denna ångestkänsla så tycker jag att filmmakarna har fått åskådarna att känna det karaktärerna i filmen faktiskt känner. Alla kämpar vet att risken är mycket stor att de kommer att dö. Dagarna rullar oundvikligt på tills det tillslut är dags. Det är extra tydligt under Katniss sista förberedelser minuterna innan spelen börjar. Vi kan alla känna hennes ångest!
Det är många nya ansikten bland skådespelarna. Jennifer Lawrence spelar Katniss och hon har helt klart gjort ett utmärkt jobb! Katniss är en fantastisk karaktär, en motvillig hjältinna. Det finns för få kvinnor i fiction som hon, härdad, kunnig och smart. Till skillnad från Twilights huvudperson Bella Swan så klarar sig Katniss bra på egen hand. Jag gillar den här trenden inom film att skildra tjejer och kvinnor som självständiga. Det är ett uttjatat uttryck men att skapa oberoende "starka kvinnor". Exempel på senare år är Hit-Girl i "Kick-Ass" (2010) och Hanna i "Hanna" (2011). Jag hoppas trenden fortsätter!
Förutom Lawrence så ser vi Josh Hutcherson som Peeta Mellark, Liam Hemsworth som Gale Hawthorne, Elizabeth Banks som Effie Trinket och Woody Harrelson som Haymitch Abernathy. Tycker att alla skådespelare gör bra och trovärdiga porträtt av sina karaktärer.
Soundtrackfreak som jag är så måste jag också få nämna musiken. Den är komponerad av den mycket produktive James Newton Howard som har filmer som "The Village" (2004), "Hidalgo" (2004), "Blood Diamond" (2006) och "The Dark Night" (2008, tillsammans med Hans Zimmer) på sin lista av komponerade soundtrack. Newton Howard har som sagt gjort många soundtracks i det förflutna och jag tycker personligen att bara under det senaste åren hör man att han har utvecklats mycket i orginalitet. Soundtracken han komponerade för drygt 10 år sedan lät ofta väldigt lika varandra men på senare år har han gjort många grymma soundtrack. Rekommenderar verkligen musiken från "The Village", ett makalöst vackert soundtrack som också blev Oscarsnominerat! Och soundtracket till "The Hunger Games" har även det sina höjdpunkter, speciellt under slutscenerna då det är otroligt dramatiskt och välskrivet. Och visst låter det väldigt typiskt Newton Howard men han har satt sin personliga prägel på ett soundtrack som helt klart passar till filmen. Ni som undrar vad jag menar med att det låter väldigt typiskt en viss kompositör, jag förklarar det imorgon. ;)
Vad har då "The Hunger Games" för brister?
Personligen så känner jag trots den allvarliga handlingen att detta är en film baserad på en ungdomsroman. Ibland kan handlingen kännas lite väl förutsägbar. Undantaget är filmens mittenparti fick mig bokstavligen att gråta! Dessutom är jag lätt förvirrad över slutet. Nu vet jag att det finns flera böcker i den här serien men slutade allt inte lite för bra och lite för "mycket"? Det var verkligen ett SLUT. Vad handlar den andra boken om?
Bildredigeringen var också lite för hoppig i vissa fall för min smak även om den uppenbarligen behövdes i vissa brutala scener. Carlsson vill också flika in med att hon tyckte att bilden också var hoppig och något suddig.
Sammanfattning och Betyg:
Så detta var min recension av "The Hunger Games". Jag vill gärna höra era åsikter om filmen i kommentarsfältet. Med många kommande blockbusters under detta år så blir denna månad filmspecial på bloggen. Jag gör en inblick i de kommande filmerna på bio, koll på skådespelarna och såklart en inblick i soundtracken! :D
Så fram tills dess, ha det najs! Hej hej! :D
